Källor och källkritik
Vad är en källa?
En källa kan t ex vara ett dokument, en webbsida/blogg, en bok eller en person som du
hämtar information ifrån.
Förstahandskällor och andrahandskällor
Källor kan vara förstahandskällor eller andrahandskällor (eller tredjehandskällor osv). En
förstahandskälla är en person som själv varit med om eller bevittnat en händelse eller ett
förlopp. Han kanske har sett en olycka eller avslöjar missförhållanden på en arbetsplats
där han tidigare arbetat. En andrahandskälla stöjder sina uppgifter på en förstahandskälla,
exempelvis en journalist som intervjuar vittnen till en olycka och sedan skriver en artikel
om händelsen.
En förstahandskälla ger en mer grundläggande information om en händelse än vad
andrahandskälla gör men det här betyder inte att en förstahandskällla alltid är mer
trovärdig än en andrahandskälla. I exempelvis en rättegång är det en domares uppgift att
göra en samlad bedömning av flera vittnesmåls uppgifter och bedöma deras trovärdighet.
Tanken är komma närmare sanningen än om man enbart lyssnar på varje enskilt
vittnesmål var för sig. Även minnet kan svikta med tiden och en förstahandskälla kan ha
egna syften med att berätta viss version av en händelse. Kontrollera alltid att en uppgift är
sann genom att använda två av varandra oberoende källor.
Bilden visar en olycksplats där två bilar krockat med varandra. Vilka är förstahandskällor och andrahandskällor till olyckan?
En journalist kommer till platsen och intervjuar vittnena (inklusive bilförarna) till bilolyckan. Journalisten har inte själv sett olyckan utan baserar hela sin artikel utifrån vad vittnena berättar. Är journalistens artikel en första- eller andrahandkälla?
Vem kan man lita på? Bilförararna, vittnen som sett olyckan? Ge exempel på vilka bakomliggande syften som kan påverka källornas berättelser.
Förstahandskälla
- Person som berättar/skriver om en händelse eller förlopp som är självupplevd (någon som sett
en olycka eller avslöjar missförhållanden på en skola eller arbetsplats).
- Kan bestå av allt ifrån muntliga berättelser, personliga brev och bloggar på Internet.
- Resultaten av laboratorieundersökningar eller svaren på en enkät. Det kan också vara en
bok eller en artikel, där forskaren själv presenterar sina resultat.
Andrahandskälla
- Källor som baserar sina uppgifter på förstahandskällan.
- Exempelvis skolböcker, artiklar i tidningar mm.
Källkritik är en metod för att bedöma en källas trovärdighet. Två centrala frågeställningar
inom källkritiken är:
Vem står bakom informationen?
- Ett företag
- En myndighet
- En intresseorganisation
- En tidning
Vad är syftet med informationen?
- För att luras
- Politiskt
- Informera
- Sälja
Källkritik på webben
Källkritik är en metod för att bedöma en källas trovärdighet. Det är mycket viktigt att du
ifrågasätter källan som du hämtar information ifrån, detta gäller inte minst källor på
webben.
Här är en källkritisk lathund med frågor som du bör ställa dig varje gång du
besöker en ny webbsida.
Vem har gjort webbsidan?
Är det en privatperson?
Är det en myndighet/organisation?
Är det ett företag?
Är det någon som kan ämnet?
Hur ser webbadressen ut?
Hur ser webbsidan ut?
Finns det någon kontaktinformation?
Verkar texten seriös?
Fungerar länkarna?
Hur aktuell är informationen?
Vad är syftet med webbsidan?
För att informera om något?
För att luras?
För att propagera en åsikt?
För att sälja något?
Går det att hitta information från andra ställen?
Har du letat på biblioteket?
Har du jämfört med andra webbsidor?
Var Internet den bästa källan?
(Lathunden är hämtad från Skolverkets webbplats
Kolla källan)
Källkritisk övning 1
Ämne: Reaktioner efter terrordåden i New York den 9/11 2001
Uppgift: Titta på filmklipp 1 och 2 och läs rubriken från Dagens nyheter.
Diskutera händelserna utifrån ett källkritiskt perspektiv.
Filmklipp 1: Flygplan kraschar in i WTC
Filmklipp 2: Jublande människor
DN-webb: Fatma ångrade jublet i TV
Svara på följande frågor:
Vem står bakom TV-inslagen?
Vad är syftet med nyhetsinslagen?
Vad är det för typ av källa, en förstahandskälla eller andrahandskälla?
Hur trovärdiga är källorna?
Källkritisk övning 2
Nedan hittar du ett antal webbsidor inom olika ämnesområden. Klicka på
bilderna eller länkarna och bedöm webbsidorna utifrån den källkritiska
lathunden. Din uppgift är att avgöra vilka av webbsidorna som är mest
trovärdiga ur ett källkritiskt perspektiv.
Ämne: Fotbollsklubben IFK Göteborg
1. Vem står bakom webbsidorna?
2. Vad är syftet med webbsidorna?
3. Hur trovärdiga informationen på webbsidorna?
Ämne: Bonsai kitten
Enligt den här webbsidan kan man få kattungar att förbli små genom att föda
upp dem i glasburkar.
1. Vem står bakom webbsidan?
2. Vad är syftet med webbsidan?
3. Hur trovärdig är informationen på webbsidan?
Ämne: Andra världskriget
3. Vilka syften har personerna bakom webbsidorna?
3. Vilken webbplats är mest trovärdig?
Ämne: Uppslagsverk
1. Jämför de båda uppslagsverken Wikipedia och Metapedia med varandra.
2. Vem står bakom respektive uppslagsverk?
3. Vad är deras syfte?
4. Diskutera webbplatserna utifrån ett källkritiskt perspektiv.
Ämne: Djurförsök
1. Vem står bakom webbplatserna?
2. Vad är syftet med informationen på respektive webbplats?
3. Vilken webbplats är mest trovärdig?
Ämne: Vita huset
Vilken av följande webbsidor är den officiella webbsidan för Vita huset?
http://www.whitehouse.com
http://www.whitehouse.org
http://www.whitehouse.gov
Källkritisk övnining 3
Det här e-postutskicket cirkulerade runt bland många e-postlådor under 2008.
I mailet vädjar en orolig mamma om tips för att hitta sin försvunna dotter.
Läs e-posten (Obs! Bilden på den försvunna flickan är borttagen i mailet)
Vad är syftet med e-postutskicket?
Vem har skrivit brevet?
Vad finns det för information om Ashley Flores på Internet?
Hur trovärdiga är uppgifterna i e-posten?
Läs mer:
Urban legends
Scambusters
Källkritisk övning 4
År 2006 tillgängliggjorde den brittiska nyhetsbyrån Reuter en bild föreställande ett sönderbombat
och brinnande Beirut till tidningar över hela världen. Strax efter att den publicerats började
bloggande fotografer reagera på att röken över Beirut såg märklig ut. Reuters drog tillbaka bilden
och konstaterade att bilden hade blivit manipulerad i ett vanligt bildbehandlingsprogram, exempelvis
hade röken gjorts tjockare och fler sönderbombade hus hade lagts till i bilden. Nyheten om det
israeliska bombanfallet hade medvetet gjorts mer dramatisk än vad ursprungsbilden visade.
Kan du se vilken bild som blivit manipulerad?
Fördjupning Skolverket,
Informationssökning och källkritik,
URL:
www.skolverket.se, Hämtad 2009-01-10
Krisberedskapsmyndigheten,
Sant eller falskt på Internet (Pdf),
URL:
www.krisberedskapsmyndigheten.se, Hämtad 2009-01-10
Journalisten (webbplats) "
Förstahandskällor nås via Internet efter skolskjutning",
URL:
www.journalisten.se, Hämtad 2009-01-19
Habo kommun, Skolinformation,
Källhänvisningar i löpande text,
URL:
www.habo.se, Hämtad 2009-01-19