Verksamhet
Till dags dato har stora resurser satsats på restaurering av byggnader och marker, på utveckling av verksamheten och på kunskapsuppbyggnad och dokumentation. Av allmänna medel, huvudsakligen olika statliga bidrag, samt fondmedel har sammantaget drygt 3 miljoner hittills (2005) investerats i museigården.

Ambitionen är att Heljesgården ska bli en aktiv del av det pedagogiska arbetet på länsmuseet, särskilt med avseende på lokalhistorisk forskning, landskapsvård och byggnadsvård. Genom brukandet av gården ska vi kunna förmedla teoretisk och praktisk kunskap inom det jordbrukshistoriska ämnesfältet. Särskild tyngd vill vi lägga på att visa upp och lära ut hur hästen användes i jordbruket. Vi vänder oss till den intresserade allmänheten, till hembygdsföreningar och till skolor på alla nivåer, från daghem till universitet, till studieförbund, naturbruksutbildningar etc. Verksamheten ska också kännas aktuell för viktiga frågor idag kring landsbygdsutveckling, jordbrukets framtid, miljöfrågor osv. Heljesgården ingår också i Västergötlands museums strategi för utveckling av kulturturism.

Mycket av tidigare års restaureringsarbeten kring gården har avslutats. Stenmurar och marker kräver nu mest underhåll. Större insatser behövs på det skogsskifte som under året planeras hamna under fäfot. Åkergärdet söder om gården har museet för avsikt att bruka i en sjuårig växtföljd enligt för trakten typisk modell. Tegarna blir små men i gengäld bör principen kunna bli överskådlig för en publik. Arbetet ska utföras med häst, vilket också sätter en gräns för omfånget. Ett genbanksprogram ska upprättas så att i en förlängning ”rätt” sorts grödor odlas.