Turista i litteraturens fotspår

Skönlitteratur kan ge besöksnäringen en skjuts – se bara på Arnturismen i trakterna kring Skara. För att reda ut det här med böcker, resor och turister har vi talat med forskaren Pia Sillanpää. Och funderat på om man kan beställa en bestseller.

 Aha, tänker jag när jag hör Pia Sillanpää berätta om människor som reser i litteraturens fotspår. Det är ju precis det jag har gjort de senaste åren på så olika platser som Paris, San Fransisco och Ystad.
Inte så att skönlitteraturen har varit det enda eller ens det viktigaste skälet till resorna, men den har definitivt varit en bidragande orsak. Och inte nog med det, den har gjort upplevelsen på plats så mycket starkare.
Att veta att man vandrar i Hemingways Paris, Kerouacs San Fransisco eller Mankells Ystad ger onekligen promenaden en extra dimension.

Varnhem och Vittula
Jag träffar Pia Sillanpää på Högskolan i Skövde i samband med att med att hon håller en föreläsning för bland annat turistbransch och kommunrepresentanter.
I vanliga fall är hon är verksam på Mitthögskolan och forskar kring hur litteratur påverkar bilden av en plats och resandet dit.
Jan Guillous böcker om Arn och Arnturismen är viktiga delar av hennes forskning, liksom Mikael Niemis Populärmusik från Vittula.
Pia Sillanpää kallar den teori hon utarbetat för ”geografisk imagologi”, eller helt enkelt ”platsens image”. I den ingår den empiriska verkligheten, men också symboliska, emotionella och litterära och/eller mediala bilder.

 

Spännande story
Fallet Arn visar att den verkliga verkligheten inte alltid är nog för att skapa starka bilder och ett intresse för en destination. Spåren av medeltiden har förstås funnits i trakterna kring Skara ända sedan … ja, medeltiden, men det var inte förrän Jan Guillou placerade in dem i en spännande story som den breda allmänheten blev intresserad.
Det krävdes alltså att den empiriska verkligheten kompletterades med en litterär image!
Pia Sillanpää har i sin forskning sysslat mest med kvantitativa studier, men hon har också funderat på människors inre drivkrafter. Det vill säga, varför man reser i litteraturens fotspår?
− Det finns förstås massor med olika skäl. De som besöker de platser som Jan Guillou skriver om i Arnböckerna har inte nödvändigtvis samma motiv som de som besöker en författares hem. 
− Men en gemensam drivkraft kan ha att göra med vårt samhälles individualisering. När jag söker upp en plats jag läst om söker jag en inre upplevelse som bara är min egen, som är unik för mig. Det är precis som med böcker. Även om alla läser samma bok, har varje människa sin egen upplevelse av den.
 
Beställa en bestseller
En annan fråga är hur långt själva boken räcker för att skapa ett resmål.
   − Svårt att säga, men det behövs nog oftast någon slags paketering med skyltar, broschyrer och marknadsföring. Men så får man ta hänsyn till hela det mediala sammanhanget också. I Arns fall var det ju så att Jan Guillou redan var en kändis när böckerna publicerades.
   Men hur det nu än är med detta, tycker Pia Sillanpää ändå att hon kan bekräfta att litterära skildringar i sig kan ge besöksnäringen en skjuts. Det är något att tänka på för turistchefer och andra. Kanske kan man rentav beställa en bestseller?
   − Nja, säger Pia Sillanpää, det är jag lite tveksam till. Och alla platser behöver kanske inte ha en roman att marknadsföra sig med. Turisterna kan lätt tröttna på det greppet.